.... med en god trerätters  då vi bjöd in våra barn med respektive, Daniel,  Malin,  Paulin och Anders
Det blev en god räksmörgås till förrätt, Ulf välmarinerade kött som grillats på "sommarvis" och en smaskig hallonefterrätt som Paulin fixade till. Mums!

I eftermiddag var jag till  en av mina bästa vänners mor och hjälpte henne med fötterna.  Det blev en trevlig stund. I nutid har hon lite svårt med minnet men när vi kommer in på hennes ungdom då är hon en underbar berättare. Idag kom vi in på dans. Hon berättade då om  de härliga danser hon varit på i sina ungdoms dagar. Det sken i ögona då hon pratade om valsen hon fick med en utlänning som just lärt sej svenska, om hambo och snoa som hon fick med de duktiga dansarna från Böle-Krångede. "Jag såg fram för mej när hon sv'ängde runt på logarna".
 
Nu kommer jag osökt in på den härliga berättelse som min mor berättade om danserna  här i vår grannes loge. I logen vid huset där Paulin och Anders bor idag. Då spelade min pappa med Kjell Dahlgrens, de var en stor dansorkester runt om i mellersta Norrland:

Så minns jag danserna på Bäckaskogslogen......

(Logdanser i "Kjells loge" på Vikbäcken)

Ainy Natanaelsson, Vikbäcken  berättar:

  

Det var i slutet av femtiotalet. 3-4 kvällar varje sommar under 3 års tid var det logdans på Bäckaskogslogen. Vilka härliga kvällar!

Naturligtvis var det alltid Kjell Dahlgrens trio som spelade. Och jämt mycket folk. Det stod bilar parkerade i en lång, lång rad ute på vägen. Förutom dem som kom per cykel förstås. Att annonsera i tidningen var ju inte möjligt utan vi affischerade och så gick det från mun till mun. Allt som oftast dök det också upp folk som "bara hade vägarna förbi". Alla ville vara med och "slå en sula på

log-golvet"! Det blev förstås för trångt inne på logen så då tog man halmboden som var ihopbyggd med logen, i anspråk. Samtidigt byggdes det en scen då orkestern tidigare stått direkt på dansgolvet. Den härliga musiken blandades med svetten från alla glada och dansanta människor och med myggen. Vi hade alltid tur med vädret dessutom. Den unge Kjell Gidlund som bodde "ner i backen" fick äran att sälja biljetter, vilket han gjorde med stort ansvar. Kjell Dahlgrens mamma, Elna Dahlgren stod för korv- och kaffeförsäljningen. Jag brukade hjälpa henne under pausen då det blev långa köer av den korv- och kaffesugna danspubliken. Korven såldes från köksfönstret ute mot brokvisten. Det fanns en långbänk utefter ena husväggen där så många som fick plats satte sej  och i övrigt var det "ståfika" som gällde.

När pausen var slut tömdes gräsmattan snabbt, logen fylldes och det var åter dansen som gällde. Vi kunde ibland också i skogen intill se tydliga spår efter förälskade par.

Jag har förstått att det är många som lärde sej dansa just på "Kjells loge" och det är med glädje jag tänker tillbaka på logdanserna på Bäckaskogslogen!!!!

Visst är det härligt att höra och får veta hur det var på 50-talet.

Ibland känns det faktiskt: "Det var bättre förr'!!!!!

Ni som har varit till Paulin och Anders kan ju blunda och försöka föreställa sej  hur det kunde vara där nere vid logen, då i slutet av 50-talet!!