..på fler än ett sätt!

 

September startade vi med att fira William  som fyllde två!  Daniel som var i på sitt jobb i Stockholm när han fyllde den 30 augusti, firade "sin" dag samtidigt!

 

 

 

Lisbet var också hos oss den här första septemberveckan!

 

-Den började alltså  så bra!

 

......Men......! Där på onsdagkvällen, när vi satt på hotell Hammarstrand och åt, kände jag stickningarna runt och på mitt vänsteröra...

...Å NEJ...!!! Jag kände igen symtomen!!!

På torsdagmorron for jag på jobbet i vanlig ordning...fast jag kände att jag hade feber.... örat hettade och värkte...!

Så jag for hem igen direkt och ringde till Hälsocentralen! Förklarade för "stolpskottet" som svarade,  (vill förtydliga att hon som svarade var inte någon av dem som normalt brukar svara när man ringer, jag har ingen aning om vem hon är...)   att  jag visste vad som var på gång, jag har haft detta förut....två gånger! Och att man har lättare att få det igen, när man haft det tidigare! Jag visste ju att det gäller att få antibiotika snabbt!   Men nej! Nån antibiotika skulle jag inte få! Jag bad henne titta i mina journaler om när jag haft det tidigare, för att övertyga henne om vikten av antibiotika snabbt!

Men nej! Hon tänkte inte titta i mina journaler! Vilket svar va??? Jag var oerhört frustrerad och ledsen och mådde dessutom väldigt dåligt! Så jag gav upp! Den dagen!!! Dan efter ringde jag igen! Nu var örat ordentligt uppsvullet, även runt om,  rodnaden hade spridit sej! Nu grät jag i telefonen  och fick äntligen gehör ! Fick en tid!Fick direkt svar av läkaren att det var Rosfeber, såsom jag redan visste! Han var också väldigt medveten om att man snabbt måste ha antibiotika och hur illa det kan gå att just ha Rosfeber i ansiktet! Det ligger onödigt nära hjärnan och väldigt snabbt kan det spridas via pannan  tex  och leda till direkt till hjärnan...USCH!!!

Jag fick således lite olika medikamenter vid sidan av antibiotikan och satte genast igång med att kurera infektionen! Mådde pyton  kan jag säja!

Och  tyvärr så hade jag fått vänta för länge på medicinering, vilket jag redan här förstod!

Så när jag vaknade på lördagmorron hade rodnaden och svullnaden spritt sej ytterligare! Kändes inge kul! så förutom att jag mådde illa av feber, och ömhet så kände jag ju oron! 

Jag fick kontakt med en toppensköterska via 1177 som såg till att jag fick komma till hälsocentralen som tur var hade jouren denna helg! Kom till en ny  läkare men som också hade koll på vad Rosfeber var och vilka konsekvenser som det kan bli om man inte får vård snabbt. Han skickade remiss till akuten och nu skulle jag bara hem och ta med mej sånt som behövdes på utifall att jag måste stanna!

 

 

Väl på akuten fick jag relativt snabb hjälp! Det var meningen att jag skulle invänta läkare från Infektion men där var det längre väntetid så istället fick jag träffa en trevlig och noggrann läkare från Öron-näsa-hals!

Nu var frågan, inläggning?

Då jag nu inte blivit sämre ändå och ändå inte var allt för "tagen", så ville han att jag efter ordinerad dubbeldos antibiotika och rensning för tredje gången i örat att jag  skulle övernatta på Patienthotellet för att återkomma på söndagen och då skulle man ta beslut om jag skulle läggas in eller ej!

 

Vi ordnade med hundvakt så Ulf kunde stanna kvar med mej på Patienthotellet och det var skönt!

Antibiotikan började nu att ta som den skulle och efter söndagens besök på akuten kunde jag åka hem på Vikbäcken igen! Jag blev sjukskriven i två veckor och kände i efterhand en rejäl ilska mot sköterskan på Hälsocentralen som jag pratade med första gången och som  nekade antibiotikan då!

Har jag fått antibiotikan direkt har jag nog besparats både att fylla kroppen med dubbeldos, sjukskrivning och kostnader både för läkarbesök och sjukskrivning! Jag har sluppit den extra oron och aningens rädsla jag kände när jag visste  hur allvarligt det kan bli!

 

Väl hemma kunde Ulf snabbt packa inför årets första älgjaktsvecka ! Då de bor i jaktstugan uppå Risåsen!

 

 

 Bubbelbad, avkoppling, god mat och några höstpromenader gjorde susen och efter två veckor var jag tillbaka på jobbet igen!

 

Jag hade ju mer inplanerat i september och då ville jag inte proppa i mej antibiotika! Mer om det i ett annat inlägg!