Hällesjö för sjätte gången.....

...i sommar! När jag tänker på det så känns sommaren gå så fort! Det är bara två gånger kvar  på Hällesjö nu.
Säsongen på dansstället nummer ett har som vanligt varit kanonkul. Igår var en mycket märklig och speciell kväll. Det var värmerekord hittills i sommar!  Då det är många som har semester dessutom så bäddar det förstås för mycket folk. Dansmässigt så var det bökigare än vanligt. Men stämningen var på topp!
Det som blev extra trevligt, märkligt  och speciellt just igår var att jag träffade två personer som jag inte sett eller träffat på många, många år. Först och främst så hojtade Ola, brorsan på mej strax före paus. Han stod med en tjej och ville sammanföra oss. Jag kunde inte på nåt sätt känna igen henne. Det visade sej att det var en av mina bästa vänner från barndomen, hemifrån mormor och morfar i Klöstre, Bettan. Alltså vi har inte setts sen vi var ungefär 13 år kom vi fram till. Hur kul är inte det!? Tänk det är alltså ca 35 år sen vi pratades vid. Förmodligen har vi varit på samma danser nångång genom åren. Men inte känt igen varann. Bettan har träffat Ola nångång ibland på dans och hälsat till mej. Bettan och hennes sällskap kom naturligtvis med sin fikakorg  till vårt fikabord under pausen. Nu har vi bestämt att vi ska återuppta kontakten! Gu´så kul!

Fikatajm på Hällesjö! Ola, Hans-Erik, Paulin, Marie, P-O och Hilde!

 Här har Marianne, Anita och Krister sällat sej till gänget!

 ...åsså Bettan  och jag!

 
När det var kvällens extranummer så försökte jag övertala Ola att bugga med lillasyster. Vi gjorde några snurrar sen bangade Ola bror ur! Varför undrar jag då han är en bra buggare! I vilket fall så satt det en kille på bänken alldeles bredvid där vi landade mitt i dansen. Då jag sett honom tidigare under kvällen och tyckt mej känna igen honom tog jag förstås "kvällens sista chans till dans" och bjöd upp honom. Frågade om han möjligtvis bott i Hoting i slutet av sjuttiotalet. Japp! Mycket riktigt! Det var vår lägenhetsgranne uppå Vikströms, där pappa och jag bodde -77.

Tänk en och samma kväll lyckas jag träffa dessa två som jag inte sett på 35 och 30 år. Lyckat.....

Som sagt, det var en trevlig, speciell och lite märklig kväll på Hällesjö igår!
skogsnuvan
2008-07-31 @ 22:42:04

Ja vilken kväll. Lite blåmärken lyckades man ju få eftersom det som du säger stundtals var bökigt men vad gör väl det. Kul i alla fall




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0