Grisfarmen.....

...när det begav sej!
 
För sisådär 10 år sen hade vi tre grisar som bökade......
.....Där håller vi (läs Ulf) nu på att planera inför "trädgårdsparken", som vi hoppas ska bli verklighet i framtiden!
Vi har ju "stött på lite patrull" då vi inte varit krya nu på ca tre veckor! Men idén finns där och det är klart att det blir av även om det kanske tar lite längre tid än vad vi hoppats på!
Det som skall prioriteras nu är att göra iordning det lilla trädgårdslandet som togs bort i samband med planeringen!
Inom nån vecka ska också  planten ut till växthuset! 
Sen har vi sommaren och semestern på oss att fundera hur vi vill ha resten! Jag ser framför mej, inom de närmsta åren, några bärbuskar, och nåt äppelträd, kanske körsbärs- och plommonträd! Ja, det kommer att bli fantasin och klimatzonen som sätter gränsen! Och vi kommer att börja på den ena sidan av växthuset, för att sen fortsätta på den andra sidan!
- "Prisa varde  minigrävaren"! säjer jag bara! Den är nog en av det bästa och roligaste investeringarna vi gjort!
 
Åter till grisfarmen! Det var en erfarenhet kan jag säja! Det tog  ganska mycket tid att ha grisar!  Särskilt om man för återvinningens skull helst ville ge dem matrester m m och bara fylla på med lite foder!
Vi fick pärer av Egnelius, som vi köpte grisarna  av. Vi fick matrester från en skola, från en mataffär och från vår lokala pizzeria! Det var häftigt att se hur grisarna ratade allt annat när vi kom med hinkarna från pizzerian! De verkligen älskade resterna av pizza, lövbiff, beasås, pommes frites m m...m m....Och hinkarna kände de igen direkt förstås!! Mitt under sommaren då det är mest folk i farten kunde det bli 4 hinkar varje dag! Ulf frågade Haci en gång när han var och hämtade hinkarna: -" Vad är det med folket, som inte äter upp så god mat??"
Då klappade Haci Ulf på axeln, och svarade  leende så där fint med sin turkiska brytning: -" Ulf!...Jag har sagt åt mina gäster....Ät inte upp allt!!! Ni må tänka på grisarna!!!" Hahaha!! Helt underbart svar tycker jag och som vi aldrig glömmer!
De bodde ju dessutom med det mest galanta grishuset, en övre halva av en Polar husvagn, där t om gardinerna var kvar i fönstren!!! Synd bara att det aldrig blev förevigat på bild! Det blev däremot de goa grisarna som var så kärvänliga med varandra:
 
 
 
 
Vi kommer aldrig mera att ha grisar! Det tog mycket tid med att fixa maten, det var väldigt bundet, så det blev svårt att åka bort om så bara för en dag! Men det svåraste.........Det svåraste var när de, när hösten kom, skulle slaktas! Vi har en kompis som gjort det förr och som kom och gjorde det! Jag kunde inte gå ut på hela dagen!!
Men en erfarenhet rikare! Ja, det blev vi! 
 
Skogsnuvan
2017-06-02 @ 10:48:05

Jo nog minns jag erat fina grishus och som du vet älskar jag grisar men att slakta en gris som man blivit vän med skulle nog inte gå så bra så inte heller jag kommer att skaffa grisar även om köttet nog blev väldigt bra




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0