Kalasen avlöser varann....

....Igår var det Daniels tur!
Min pöjk fyllde 28!!!!
Lite ofattbart är det allt!
Minns ju som det vore igår, 30 augusti 1982 när jag var där inne på BB, på tv visades Madeleines dop och i den genomskinliga lilla babysängen på hjul låg men egen lilla bebis! Daniel! Det mest fantastiska som hänt mej !
Jag låg på en 4-sal, dvs vi var 4 nyblivna mammor som delade sal. Vi fann varann och hade mysiga dygn tillsammans med vår små! Minns extra tydligt den där morronen klockan fem när nattpersonalen kom in med de genomskinliga babyvagnarna på hjul där våra små låg. Det var dags för morronmålet, som i vanliga fall var så mysigt, man fick sitt lilla barn som luktade så ofantligt gott, till sitt bröst. Den här morronen tittade jag lite nyvaket ner i vagnen och såg med förskräckelse att det var INTE Daniel som låg i vagnen. For upp som ett skott, på med de nedslitna träskorna ( när jag for in på BB för att föda var det de enda skorna jag fick tag i, i all hast. Det var ingen gummisula kvar på dem utan de var helt nedslitna och bara träet var det under). Sprang med vagnen genom hela  korridoren på  BB-avdelningen, vi hade vårt rum liksom i ena änden och barnsalen låg längst ned i andra änden. Det  smattrade och small under träskorna och ekade i korridoren där jag sprang.... När jag kommer in i barnsalen och halvskriker att - jag fått fel barn, så utbrister barnsköterskan, att -då har nån annan också fått fel barn, ty det fanns inget barn kvar i barnsalen. Hon lugnade dock ned sej direkt, tittade ned i vagnen tittade på bandet runt barnets handled, det var inte Daniels och mitt nummer. Jag lämnade vagnen och sprang förtvivlat tillbaka till rummet. Då utbrister min sänggranne, som fortfarande var sängliggandes efter förlossningen, att - Vad har dom haft haft för sej i natt, jag har också fel barn!. Då kikar jag ned i vagnen bredvid hennes säng, och där...Där ligger Daniel och snusar så sött!! När vi lugnat ned oss och matat våra små, kunde vi inte annat än skratta åt morronens händelser.
Kan ju säja att jag såg då till att väcka upp hela BB med mina smattrande trä-skosulor. Kom tydligt ihåg, att mycket snurrade i min hjärna under händelsen, jag som läst mycket romaner och bl a då  läst om bortbytta barn på BB!!!!
Förutom den händelsen så var BB-vistelsen en trygg, skön upplevelse, En fin start på vårt nya liv då vi nu var tre i familjen. Skorporna och nyponsoppan efter det tidiga morronmålet till Daniel var en mysig stund. I en dunkel matsal satt vi mammor i våra morronrockar och mumsade skorporna och nyponsoppan. Sex  dagar varade BB-vistelsen då, man fick verkligen vila upp sej och fick chansen att verkligen lära känna sitt barn, matningen kom igång och vikten på våra små hade vänt åt rätt håll. Det enda att önska var kanske just att ha barnet hos sej även under nätterna. Men en fin tid var det, då på BB! 

"Mycket vatten har runnit under broarna sen dess"!
Fler fantastiska händelser har vi fått uppleva, Ulf och jag.
Paulin!... Melissa!
Vi är tacksamma och stolta över det vi fått förmånen att uppleva!

Igårkväll for vi förstås till Valla för att gratulera Daniel!
Han har nu i sin tur fått uppleva det mest fantastiska i sitt liv:



Lilla Melissa är förkyld och ser lite ynklig ut i ögona, men go och glad ändå!
Dagen till ära, när pappa fyller år var hon så fin i sin mysiga kanintröja och den fina kjolen:

Malin hade gjort fina smarriga tårtor.....




...Födelsedagsbarnet får förstås hugga in först.....




TACK för god tårta och en mysig kalaskväll!!!



Paulin
2010-08-31 @ 23:19:46
URL: http://pauerlajn.blogg.se/

Haha, vilken rolig berättelse! Den hade jag aldrig hört förut! :P



Och vilka fina bilder!

Inger B
2010-09-01 @ 11:58:12

Tänk vad den nyponsoppan o skorporna var goda då tidigt på morgonen. Och det där med inneskor som man skulle ha med sej, jag var mer orolig över att jag inte ägde några än själva förlossningen.

skogsnuvan
2010-09-01 @ 14:22:29
URL: http://bloggagratis.se

Visst går tiden fort. Konstigt att man minns så väl hur det var. Visst var det skönt att få vara på bb några dagar när man är förstföderska och osäker på hur allt ska fungera. Tycker lite synd om dom som får fara hem direkt speciellt om dom inte har någon mamma eller storasyster i närheten. Vilka fina bilder.

zaq
2010-09-02 @ 22:33:15
URL: http://zaq.blogg.se/

Härligt Ann, och som sagt samma namn har de också ;-)

Håller med Skogsnuvan, hur skulle man klarat sig hemma direkt, man var så sönder och så skulle de ha jäktat en runt-runt och alla släktingar som ....

Jösses!

De är duktiga som klarar det idag!

kram




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0